numera går jag naken
såhär är det:
när vi flyttade till norge, jag och robin, för nu två veckor sedan så slängde vi allt. nästan nästan allt. allt man äger och har ifrån två hushåll som blivit ett.
vi åkte hit i en liten liten bil som var fylld till brädden och lite till; jag satt inmurad mellan två av de tre flyttlådor som fick följa med, med kaffekokaren i knät och med burkar av krossad tomat inpillade i skrevor och i kaffekokaren och i dörren.
det enda prioriterade var köksutensilier, täcke och kuddar.
märker ni vad som svider?
kläder och skor svider.
jag skäms inte för att alltid ha varit den som tagit upp mest av garderoben sedan vi flyttade ihop, och jag skäms inte för att skohyllan liksom prioriterade bort robins pjucks, fördel pumps, mary poppinskängor och så vidare. men nu haglar tomheten över mig.
jag har som så många andra idioter fäst halva min identitet i vissa plagg, skor ska vi inte ens nämna. det enda sättet för mig att decimera min flyttgarderob var att supa mig berusad nog att bara blunda och peka och försöka smuggla ner lite mer kläder än vad som fick plats. de riktiga pärlorna ligger på svärfars vind och liksom skriker efter mig. jag har inte ens en jacka här.
här är en av de sparade pärlorna jag saknar:
dvs tapplinnet från några bekantas kollektion Gypsies, Tramps & Thieves.
T
när vi flyttade till norge, jag och robin, för nu två veckor sedan så slängde vi allt. nästan nästan allt. allt man äger och har ifrån två hushåll som blivit ett.
vi åkte hit i en liten liten bil som var fylld till brädden och lite till; jag satt inmurad mellan två av de tre flyttlådor som fick följa med, med kaffekokaren i knät och med burkar av krossad tomat inpillade i skrevor och i kaffekokaren och i dörren.
det enda prioriterade var köksutensilier, täcke och kuddar.
märker ni vad som svider?
kläder och skor svider.
jag skäms inte för att alltid ha varit den som tagit upp mest av garderoben sedan vi flyttade ihop, och jag skäms inte för att skohyllan liksom prioriterade bort robins pjucks, fördel pumps, mary poppinskängor och så vidare. men nu haglar tomheten över mig.
jag har som så många andra idioter fäst halva min identitet i vissa plagg, skor ska vi inte ens nämna. det enda sättet för mig att decimera min flyttgarderob var att supa mig berusad nog att bara blunda och peka och försöka smuggla ner lite mer kläder än vad som fick plats. de riktiga pärlorna ligger på svärfars vind och liksom skriker efter mig. jag har inte ens en jacka här.
här är en av de sparade pärlorna jag saknar:
dvs tapplinnet från några bekantas kollektion Gypsies, Tramps & Thieves.
T
Kommentarer
Trackback
